celler
För 1 och 1/2 miljarder år sen kom den första cellen till.
Våra fingrar har utveklats från fiskfenor till fingrar och vår svanskota har utveklats från svans till svanskota.
Flera gener blir till kromosomer och kromosomer finns i cellerna.
Kromosomer är cell kärnan.
Mitokondrier finns också i cellen.
Det finns 60000000000000 celler i vår kropp.
Allting är uppbygt av celler.
Våra fingrar har utveklats från fiskfenor till fingrar och vår svanskota har utveklats från svans till svanskota.
Flera gener blir till kromosomer och kromosomer finns i cellerna.
Kromosomer är cell kärnan.
Mitokondrier finns också i cellen.
Det finns 60000000000000 celler i vår kropp.
Allting är uppbygt av celler.
hjärtat
Hjärtat pummpar in och ut blod till kroppens alla delar. Vi tror det pummpar 2 slag i sekunden. och att det har kammmare.
uppgifter s.26-44
3.1- testa dig själv
1. Svar: Neutroner = neutral laddning,protoner = positivt laddade.
2. a) Svar: Negativ laddning.
b) Svar: Positiv laddning.
3. a) Svar: De srötter bort varandra.
b) Svar: De dras till varandra.
4. Svar: Man ska helst undvika höga höjder t.ex. ett hökt träd,man kan även ta skydd i en bil.
5. Svar: För de olika sorterna i en atom töjer ut varandra.
6. Svar: För åskan dras till stora ytor.
7. Svar: En åskledare är en ledare som skyddar när åskan slår ner.
8. Svar: Det dras över elektroner/protoner från både håret och kammen.
9. Svar: Åska uppstår när målnen blir elektriskt laddade och då sker en urladdning.
3.2- testa dig själv
1. a) Svar: Minuspol och pluspol.
b) Svar: Minuspolen är den pol där elektronerna är.
2. a) Svar: Spänning mäts i volt.
b) Svar: Ström mäts i ampere.
3. Svar: En strömbrytare används till att leda och stopa strömen.
4. Svar: En elektrisk ledare leder ström mycket bra.
5. a) Svar: T.ex koppar är en bra ledare.
b) Svar: T.ex glas är en dålig ledare.
6. Svar: Strömen går från minuspol till pluspol.
7.
1. Svar: Neutroner = neutral laddning,protoner = positivt laddade.
2. a) Svar: Negativ laddning.
b) Svar: Positiv laddning.
3. a) Svar: De srötter bort varandra.
b) Svar: De dras till varandra.
4. Svar: Man ska helst undvika höga höjder t.ex. ett hökt träd,man kan även ta skydd i en bil.
5. Svar: För de olika sorterna i en atom töjer ut varandra.
6. Svar: För åskan dras till stora ytor.
7. Svar: En åskledare är en ledare som skyddar när åskan slår ner.
8. Svar: Det dras över elektroner/protoner från både håret och kammen.
9. Svar: Åska uppstår när målnen blir elektriskt laddade och då sker en urladdning.
3.2- testa dig själv
1. a) Svar: Minuspol och pluspol.
b) Svar: Minuspolen är den pol där elektronerna är.
2. a) Svar: Spänning mäts i volt.
b) Svar: Ström mäts i ampere.
3. Svar: En strömbrytare används till att leda och stopa strömen.
4. Svar: En elektrisk ledare leder ström mycket bra.
5. a) Svar: T.ex koppar är en bra ledare.
b) Svar: T.ex glas är en dålig ledare.
6. Svar: Strömen går från minuspol till pluspol.
7.
no labb (resistansen i metalltrådar)
Vi tog tre banan kontakter satte ihop dem med ett vanligt ficklamps batteri.Vi tog också en krånickel tråd men det kom bara några få gnistor.
Det blev för mycket resistans i krånickel tråden när strömmen skulle gå till lampan. Så här gjorde vi:
Det blev för mycket resistans i krånickel tråden när strömmen skulle gå till lampan. Så här gjorde vi:
uppgifter (Ohms lag)
1. Vad är spänningen om strömmen är 2A och resistansen är 6 Ohm?
Svar: Spänningen är 12.
2. Spänningen är 240 V och resistansen är 30 Ohm. Hur stor ström går det?
Svar: Strömen är 8.
3. Spänningen är 9V. Strömmen är 0,1 A. Hur stor är resistansen?
Svar: Resistansen är 90 Ohm.
4. Svår. En 60 Watt glödlampa sitter i sin armatur och har kopplas till ett vägguttag med 240 Volt. Strömmen är 0.25 A. Vilken resistans har lampan?
Svar:
5. Svår. En lampa till en moppe är på 10W. Den ska kopplas till ett 6V batteri. Då har den en resistans på 3.6ohm. Vilken ström går då i ledningen?
Svar:
Svar: Spänningen är 12.
2. Spänningen är 240 V och resistansen är 30 Ohm. Hur stor ström går det?
Svar: Strömen är 8.
3. Spänningen är 9V. Strömmen är 0,1 A. Hur stor är resistansen?
Svar: Resistansen är 90 Ohm.
4. Svår. En 60 Watt glödlampa sitter i sin armatur och har kopplas till ett vägguttag med 240 Volt. Strömmen är 0.25 A. Vilken resistans har lampan?
Svar:
5. Svår. En lampa till en moppe är på 10W. Den ska kopplas till ett 6V batteri. Då har den en resistans på 3.6ohm. Vilken ström går då i ledningen?
Svar:
Resistans ! :P
130.
a). I vilken enhet anger man resstans? svar: resistans mäts i ohm.
b). Hur skrivs enheten med en grekisk bokstav? svar: den grekiska bokstaven o (omega).
c). Resistansen i en elektrisk ledare beror av tre saker vilka? svar: Det beror på hur bra materialet är ,hur bra ledaren.
131.
Vi har två ledare av koppar. Den ena har större resistans än den andra. nämn två tänkbara förklaringar till skillnaden. svar : Den ena ledaren har mindre chans att få elektronerna till föremålet och det beror också på hur långa ledarna är.
132.
Vi har tre lika tjocka, och lika långa trådar. De är av järn, koppar och krominickel. villken tråd har
a) Stördt resistans? svar:
b) Minst resistans ? svar:
a). I vilken enhet anger man resstans? svar: resistans mäts i ohm.
b). Hur skrivs enheten med en grekisk bokstav? svar: den grekiska bokstaven o (omega).
c). Resistansen i en elektrisk ledare beror av tre saker vilka? svar: Det beror på hur bra materialet är ,hur bra ledaren.
131.
Vi har två ledare av koppar. Den ena har större resistans än den andra. nämn två tänkbara förklaringar till skillnaden. svar : Den ena ledaren har mindre chans att få elektronerna till föremålet och det beror också på hur långa ledarna är.
132.
Vi har tre lika tjocka, och lika långa trådar. De är av järn, koppar och krominickel. villken tråd har
a) Stördt resistans? svar:
b) Minst resistans ? svar:
Kopplingsövningar s.59
1.
2.
3.
ellära gjord av Oscar SL och Emil
119. Skriv två namn på den typ av elektricitet som kan uppstå då du kammar dig.
Svar: De två namnen på elektricitet som kan förrekomma när du kammar dig kallas gnidningselektricitet och statisk elektricitet.
120. Vilka byggstenar består en atomkärna av och hur är de laddade?
Svar: Kärnan består av två slags partiklar -protoner och neutroner.Protoner är positivt laddade och neutronerna har ingen laddning alls.
121. Var finns elektronerna i en atom och vilken typ av ladding har de?
Svar: Dem sitter runt atomen och är negativt laddade.
122. a) Hur är ett föremål laddat som har ett underskott av elektroner?
b)Hur är ett föremål laddat som har ett överskott av elektroner?
Svar: a) Om man på något sätt tar bort en eller flera elektroner från atomen så blir det ett underskott och då blir det positivt laddat.
Svar: b) Om man ökar atomen med elektroner så blir det en negativ laddning och blir ett överskott.
123. a) Beskriv kortfattat vad som sker med laddningarna om vi gnider en plaststav med en bitt ylletyg.
b) Vilken typ av laddning får plaststaven?
Svar:a) Dom stöter ifrån varandra.
Svar:b) Om man tar en stav mot en ylleduk då blir plaststaven negativt laddad.
124. Elkriska laddningar påverkar varandra. Vad händer när vi närmar två laddade förmål till varandra:
a) Båda är negativt laddade?
b) Båda är positivt laddade?
c) De har olika slags laddningar?
Svar: B
125. På vissa byggnarer har man som skydd mot blixten monterat kopparledningar på byggnadens högsta pungt.
Vad kallas detta och vart leder kopparledningarna?
Svar: Det skyddar mot blixten och förs med i marken med hjälp av kopparledningarna.
126. a) Viken egenskap har ackumulator jämfört med en vanlig ficklampsbateri?
b) I många rakaparater och mobiltelefoner finns så kallade NiCd-batterier (som innehåller nickel och kadmium).
Vad är det som gör att man helst bör undvika denna typ av batterier?
Svar: a) Ackumulator kan man ladda up och det kan man inte med ett vanligt bateri.
Svar: b) Det är väldigt skadligt för människor och djur, kadmium (är precis som kvicksilver).
127.a) Vad består elektrisk ström av?
b) I vilken enhet anger man elektrisk ström?
c) ) I vilken enhet anger man elektrisk spänning?
Svar: a) Elektrisk stöm är en ström av elektroner.
Svar: b) Strömmens styrka anges i ampere förkortas A.
Svar: c) Elektrisk spänning anges i vålt förkortas V.
128. a) Vilken metall andvänsds ofta i kraftledningar?
b) nämn två egenskaper som gör den lämplig för detta endamål?
c) Vilken metal är vanligast i exempelvis lampsladdar?
Svar: a) Metall, Koppar och alliminium.
Svar: b) Elektriska ledningar.
Svar: c) Aliminium.
Svar: De två namnen på elektricitet som kan förrekomma när du kammar dig kallas gnidningselektricitet och statisk elektricitet.
120. Vilka byggstenar består en atomkärna av och hur är de laddade?
Svar: Kärnan består av två slags partiklar -protoner och neutroner.Protoner är positivt laddade och neutronerna har ingen laddning alls.
121. Var finns elektronerna i en atom och vilken typ av ladding har de?
Svar: Dem sitter runt atomen och är negativt laddade.
122. a) Hur är ett föremål laddat som har ett underskott av elektroner?
b)Hur är ett föremål laddat som har ett överskott av elektroner?
Svar: a) Om man på något sätt tar bort en eller flera elektroner från atomen så blir det ett underskott och då blir det positivt laddat.
Svar: b) Om man ökar atomen med elektroner så blir det en negativ laddning och blir ett överskott.
123. a) Beskriv kortfattat vad som sker med laddningarna om vi gnider en plaststav med en bitt ylletyg.
b) Vilken typ av laddning får plaststaven?
Svar:a) Dom stöter ifrån varandra.
Svar:b) Om man tar en stav mot en ylleduk då blir plaststaven negativt laddad.
124. Elkriska laddningar påverkar varandra. Vad händer när vi närmar två laddade förmål till varandra:
a) Båda är negativt laddade?
b) Båda är positivt laddade?
c) De har olika slags laddningar?
Svar: B
125. På vissa byggnarer har man som skydd mot blixten monterat kopparledningar på byggnadens högsta pungt.
Vad kallas detta och vart leder kopparledningarna?
Svar: Det skyddar mot blixten och förs med i marken med hjälp av kopparledningarna.
126. a) Viken egenskap har ackumulator jämfört med en vanlig ficklampsbateri?
b) I många rakaparater och mobiltelefoner finns så kallade NiCd-batterier (som innehåller nickel och kadmium).
Vad är det som gör att man helst bör undvika denna typ av batterier?
Svar: a) Ackumulator kan man ladda up och det kan man inte med ett vanligt bateri.
Svar: b) Det är väldigt skadligt för människor och djur, kadmium (är precis som kvicksilver).
127.a) Vad består elektrisk ström av?
b) I vilken enhet anger man elektrisk ström?
c) ) I vilken enhet anger man elektrisk spänning?
Svar: a) Elektrisk stöm är en ström av elektroner.
Svar: b) Strömmens styrka anges i ampere förkortas A.
Svar: c) Elektrisk spänning anges i vålt förkortas V.
128. a) Vilken metall andvänsds ofta i kraftledningar?
b) nämn två egenskaper som gör den lämplig för detta endamål?
c) Vilken metal är vanligast i exempelvis lampsladdar?
Svar: a) Metall, Koppar och alliminium.
Svar: b) Elektriska ledningar.
Svar: c) Aliminium.
Experiment med stärkelse
Material:Vi använde 4 olika sorters matprodukter(makaroner,sinka,lök och en annan sorts lök),4 olika provrör,en liten upp värmare,en stor bägare,vatten och stärkelse.
Genomförande:Vi tog alla olika mat produkter och la ner dem i de 4 olika provrören.Vi tog sen dem och hällde ner vatten i provrören med mat bitarna i.Vi värmde upp dem tills det började koka sedan la vi i stärkelsen i de alla rören.Vi visste redan innan att det skulle bli mörk blått i de alla proverna men det blev bara det i vissa prover,makaronen och sinkan blev mörk blåa.
Resultat:Det var bara 2 prover som blev mörk blåa och det var makaronen och sinkan.
Slutsats:Det blev inte riktigt vad vi ville få det till men det blev ändå bra.
Genomförande:Vi tog alla olika mat produkter och la ner dem i de 4 olika provrören.Vi tog sen dem och hällde ner vatten i provrören med mat bitarna i.Vi värmde upp dem tills det började koka sedan la vi i stärkelsen i de alla rören.Vi visste redan innan att det skulle bli mörk blått i de alla proverna men det blev bara det i vissa prover,makaronen och sinkan blev mörk blåa.
Resultat:Det var bara 2 prover som blev mörk blåa och det var makaronen och sinkan.
Slutsats:Det blev inte riktigt vad vi ville få det till men det blev ändå bra.
urdjur
Vad lever urdjuren av?
Svar:Urdjuren lever av bakterier (urdjuren äter bakterier).
Hur andas urdjuren?
Svar:Urdjuren andas på samma sätt som vi människor.
Vad mer kan man läsa på nätet om urdjur?
Svar:Man kan t.ex få veta att det finns ungefär 28 500 arter med urdjur.
Vilken film är bäst om du söker på Ciliate på youtube?
Svar:Jag tycker att Free Swimming Ciliates var den bästa filmen.
odla majs
Hypotes:Vi ska odla en majs planta och den ska vara i ett litet plast glas.Vi kommer också ge växten näring och bra mängd med solljus.Den kommer få bra med vatten också.
Material:Vatten,ett plastglas,solljus och koldioxid.
Genomförande:(Emil)Jag tog ett plast glas och gjorde ett håll i den undre delen av glasert,hälde i jord och planterade i fröt en liten bit under jorden.Sen hälde jag i 20ml vanligt vatten.
En vecka senare vattnade jag med lika mycket vatten men den har inte växt än.Jag vattnar
Genomförande: (Sabbe) Jag tog ett plast glas och gjorde ett håll i den undre delen av glasert sen hälde jag i jord och planterade i ett frö. sedan hälde jag i 60ml närigs vatten.
Material:Vatten,ett plastglas,solljus och koldioxid.
Genomförande:(Emil)Jag tog ett plast glas och gjorde ett håll i den undre delen av glasert,hälde i jord och planterade i fröt en liten bit under jorden.Sen hälde jag i 20ml vanligt vatten.
En vecka senare vattnade jag med lika mycket vatten men den har inte växt än.Jag vattnar
Genomförande: (Sabbe) Jag tog ett plast glas och gjorde ett håll i den undre delen av glasert sen hälde jag i jord och planterade i ett frö. sedan hälde jag i 60ml närigs vatten.
jod och stärkelse
Jod
Vi människor behöver jod för vår tillväxt och utveckling t.ex.
Man behöver olika mängder jod men det berror på om man är vuxen eller barn. Jod finns bl.a i fisk,ris,ost och mjölk. Algprodukter kan inne hålla stora mängder jod.
Stärkelse
Stärkelse är en kolhydrat som inehåller amylos och amylopektin. Amylos utgör ca 20% av stärkelsen.Stärkelse finns enbart i växter.Växterna använder stärkelsen som ett energiförråd.Stärkelsen kan bilda gel i varmt vatten och den är olöstligt i kallt vatten.När stärkelsen är i varmt vatten blir den gelantiniserad och den brukar man ha i olika såser bröd (vetemjöl) och saftskärm (potatismjöl).
Vi människor behöver jod för vår tillväxt och utveckling t.ex.
Man behöver olika mängder jod men det berror på om man är vuxen eller barn. Jod finns bl.a i fisk,ris,ost och mjölk. Algprodukter kan inne hålla stora mängder jod.
Stärkelse
Stärkelse är en kolhydrat som inehåller amylos och amylopektin. Amylos utgör ca 20% av stärkelsen.Stärkelse finns enbart i växter.Växterna använder stärkelsen som ett energiförråd.Stärkelsen kan bilda gel i varmt vatten och den är olöstligt i kallt vatten.När stärkelsen är i varmt vatten blir den gelantiniserad och den brukar man ha i olika såser bröd (vetemjöl) och saftskärm (potatismjöl).
testa dig själv 6.4
1. Du står i en buss som bromsar in kraftigt, a) vad händer? b) vad beror det på?
a)svar: du ramlar framåt med en väldig fart. b) svar:Det beror på att
a)svar: du ramlar framåt med en väldig fart. b) svar:Det beror på att
is smälter i vatten olika fort
Material
Glas, Varmt vatten, Tidtagarur och Is
Hypotes
Vi tror att isen ska lösas upp i det varma vattnet inom 2 min
Genomförande
Vi hällde i vattet i glaset och sen så la vi i isbiten, vi tog tid också.
Resultat
Vi hade rätt, det tog 1 min och 50 sek med 49 graders vatten.
Material
Glas, Varmt vatten, Tidtagarur och Is
Hypotes
Vi tror att isen ska lösas upp i det kalla vattnet inom 5 min
Genomförande
Vi hällde i kallt vattet i glaset och sen så la vi i isbiten, vi tog tid också.
Resultat
Vi hade fel, det tog 7 min och 50 sek med 11 graders vatten
Material
Glas, vatten, Tidtagarur och Is
Hypotes
Vi tror att isen ska lösas upp i det kokande vattnet inom 30 sek
Genomförande
Vi hällde i kokande vatten i glaset och sen så la vi i isbiten, vi tog tid också.
Resultat
Vi hade rätt, det tog 10 sek med 100 graders vatten
Glas, Varmt vatten, Tidtagarur och Is
Hypotes
Vi tror att isen ska lösas upp i det varma vattnet inom 2 min
Genomförande
Vi hällde i vattet i glaset och sen så la vi i isbiten, vi tog tid också.
Resultat
Vi hade rätt, det tog 1 min och 50 sek med 49 graders vatten.
Material
Glas, Varmt vatten, Tidtagarur och Is
Hypotes
Vi tror att isen ska lösas upp i det kalla vattnet inom 5 min
Genomförande
Vi hällde i kallt vattet i glaset och sen så la vi i isbiten, vi tog tid också.
Resultat
Vi hade fel, det tog 7 min och 50 sek med 11 graders vatten
Material
Glas, vatten, Tidtagarur och Is
Hypotes
Vi tror att isen ska lösas upp i det kokande vattnet inom 30 sek
Genomförande
Vi hällde i kokande vatten i glaset och sen så la vi i isbiten, vi tog tid också.
Resultat
Vi hade rätt, det tog 10 sek med 100 graders vatten
Socker (egen labb)
Hypotes:Vi tror sockret kommer lösas upp olika snabbt.
Material: Vi kommer använda alla socker typer som vi får använda,rörsocker,snabbbitssocker,bitsocker och hårt och hugget socker.Fyra bägare med varmt vatten en pinne ,ett tidtagarur,ett papper och penna.
Genomförande:Vi tog alla fyra bäggarna och märkte dem med pappaersbitar.Vi tog tid på hur fort det gick att hacka ner det (löser upp det) i bäggarna.Vi tog tid sammtidigt som vi hackade sockret för och se vilket socker som löses upp snabast.
Resultat:Snabbbitsockert löstes upp snabast på 17 sekunder,sen kom bitsockret på 35 sekunder,sen rörsockret på 1 minut sist kom hårt och hugget socker på 1 minut och 17 sekunder.
Slutsats:Våran hypotes stämmde sockret löstes upp olika snabbt.
I gruppen ingick Emil och Oscar A
Material: Vi kommer använda alla socker typer som vi får använda,rörsocker,snabbbitssocker,bitsocker och hårt och hugget socker.Fyra bägare med varmt vatten en pinne ,ett tidtagarur,ett papper och penna.
Genomförande:Vi tog alla fyra bäggarna och märkte dem med pappaersbitar.Vi tog tid på hur fort det gick att hacka ner det (löser upp det) i bäggarna.Vi tog tid sammtidigt som vi hackade sockret för och se vilket socker som löses upp snabast.
Resultat:Snabbbitsockert löstes upp snabast på 17 sekunder,sen kom bitsockret på 35 sekunder,sen rörsockret på 1 minut sist kom hårt och hugget socker på 1 minut och 17 sekunder.
Slutsats:Våran hypotes stämmde sockret löstes upp olika snabbt.
I gruppen ingick Emil och Oscar A
Sockerlabb 23/3-10
På laberationen i tisdags skulle vi se vem som löste upp socker i vatten snabast.
Vi fick börja med att ta två sockerbitar och ta ett glas med vanligt vatten.Sen tog man en pinne för och blanda runt med.Medans man skulle försöka få sockerbitarna att lösas upp så skulle den man jobbade med ta tid hur fort det gick och det var det som var uppgiften.
"Håkan fuskade"sa alla i klassen.För alla viste att håkan hade klar fördel med att ha både en stor kanna med (varmt) vatten och så hade han strö socker som är mycket lättare att lösa upp och specielt med varmt vatten.
Håkan erskände att han hade fuskat men han ville bara få oss att förstå vad han ville lära oss.
Efter det så fick vi dela upp oss i grupper,4 grupper för och vara exakt.Varje grupp fick ta olika varma och kalla glas med vatten.Alla fick olika resultat med tiden som vi tog.
Vi fick börja med att ta två sockerbitar och ta ett glas med vanligt vatten.Sen tog man en pinne för och blanda runt med.Medans man skulle försöka få sockerbitarna att lösas upp så skulle den man jobbade med ta tid hur fort det gick och det var det som var uppgiften.
"Håkan fuskade"sa alla i klassen.För alla viste att håkan hade klar fördel med att ha både en stor kanna med (varmt) vatten och så hade han strö socker som är mycket lättare att lösa upp och specielt med varmt vatten.
Håkan erskände att han hade fuskat men han ville bara få oss att förstå vad han ville lära oss.
Efter det så fick vi dela upp oss i grupper,4 grupper för och vara exakt.Varje grupp fick ta olika varma och kalla glas med vatten.Alla fick olika resultat med tiden som vi tog.
sand och salt (igen)
Håkan gjorde en laberation på lektionen i fredags den 19/3.
Håkan legger ner sand och salt i ett glas med varmt vatten och rör om med en pinne. Han tittar på glaset och ser att sanden är på botten av glaset och att vattnet är klart. Han tar fram ett filter och sätter på det på en trat på en e-kolv.Han häller ner vattnet i e-kolven så att sanden sitter kvar i glaset och att litte sand kommer på filtret.
Han stoppade ner fingret i det tomma glaset med sand och tog upp lite sand på fingret och smakade. "Det smakade ganska salt"sa han. Sedan kokar han vattnet och häller tillbaka det i glashållaren. Vattnet är nu väldigt saltlikt vattnet har nu domnat bort och saltet är kvar.
Håkan legger ner sand och salt i ett glas med varmt vatten och rör om med en pinne. Han tittar på glaset och ser att sanden är på botten av glaset och att vattnet är klart. Han tar fram ett filter och sätter på det på en trat på en e-kolv.Han häller ner vattnet i e-kolven så att sanden sitter kvar i glaset och att litte sand kommer på filtret.
Han stoppade ner fingret i det tomma glaset med sand och tog upp lite sand på fingret och smakade. "Det smakade ganska salt"sa han. Sedan kokar han vattnet och häller tillbaka det i glashållaren. Vattnet är nu väldigt saltlikt vattnet har nu domnat bort och saltet är kvar.
laberation om sand och salt
Jag kommer jobba med Axel,Philip och Marcus.
Uppgift:
Vi skulle sortera sand och salt som är blandade.
Hypotes:
Vi tror att saltet kommer att lösas upp i glaset med varmt vatten och sanden kommer åka ner till boten av glaset.
Genomförande:
Vi tog sand och saltet och ett glas med vatten och en värmeplata. Vi la ner sanden/saltet i glaset med vattnet och stälde det på värmeplatan. Så vattnet började koka.
Resultat:
Saltet smälte i glaset och sanden åkte ner till boten av glaset.
Slutsats:
Våran hypotes stämde.
Uppgift:
Vi skulle sortera sand och salt som är blandade.
Hypotes:
Vi tror att saltet kommer att lösas upp i glaset med varmt vatten och sanden kommer åka ner till boten av glaset.
Genomförande:
Vi tog sand och saltet och ett glas med vatten och en värmeplata. Vi la ner sanden/saltet i glaset med vattnet och stälde det på värmeplatan. Så vattnet började koka.
Resultat:
Saltet smälte i glaset och sanden åkte ner till boten av glaset.
Slutsats:
Våran hypotes stämde.
Hastighet
Jag hoppade från den ena enden av en koridor till den andra och det tog 19 sek.Koridoren var 42 m jag delade 42 med 19 och fick 2,2 så jag fick 2,2 i hastighet m per sekund.
pendeln (jag jobbade med Oscar SL)
massa längd på snöre vinkel tid(sek)
100g 41cm stor 1,76s
100g 41cm medel 1,67s
100g 41cm liten 1,34s
200g 41cm stor 1,64s
200g 41cm medel 1,52s
200g 41cm liten 1,46s
100g 41cm stor 1,76s
100g 41cm medel 1,67s
100g 41cm liten 1,34s
200g 41cm stor 1,64s
200g 41cm medel 1,52s
200g 41cm liten 1,46s
